Det går snabbt i svängarna, från full uppdatering i flera veckor till en vecka med noll inlägg. Det värmer i hjärtat att ni saknat mig och jag har saknat att vara här med er. Vi alla vet vilken tid det är, tiden då man stannar hemma om man är sjuk. Alla snackar om viruset och allt handlar om viruset i dagsläget. Blev inbokad i sista sekunden och har under veckan inte haft någon chans att meddela er om läget. Via Instagram har man sett några hintar men annars har veckan bara gått åt till att lägga min tid på min sömn.

Hela den här veckan har jag varit ombord på båten för att jobba. Det har varit en full vecka med olika händelser, båda bra och mindre bra. Testade även på livet med att ha ett splitschema, vilket betyder att mina sovtimmar är uppdelade två omgångar per dag. Kunde inte koppla av och försöka vila mitt på dagen så jag har enbart haft 4-6 timmar sömn varje natt. Även fast jag mår som bäst efter få timmar så håller det bara några dagar och inte en hel vecka. För jag är helt slut efter dålig sömn nu!

Helt vindstilla, blått hav och blå himmel är en bra utsikt men det bästa måste vara sol uppgångerna och nedgångarna!

Inatt fick jag äntligen kliva av båten för att få vila mina ben, andas frisk luft och även få sova klokt på nätterna. Återigen har det varit en vecka med blandade känslor då det hänt massor med saker men så skönt att vara tillbaka ombord och få jobba. En riktigt bra vecka om man tänker på helheten och mina fina kollegor!

Det finns två saker vi behöver snacka om eller jag behöver bara få säga min åsikt och dela med mig av vad jag tycker. Finns två heta nyheter som snackas om för fullt i Sverige och jag är full av åsikter. Såhär kommer mina åsikter, aningen är jag helt ensam om att ha dessa åsikter eller så finns det flera som förstår. Tur att vi alla är olika!

Förstår verkligen att människor börjar oroa sig för viruset som är existerar här i Sverige men också runt resten av världen. Vi alla vet att jag snackar om Coronaviruset, jag är inte rädd att få det utan mer rädd för att jag ska klara av att sitta inlåst tre veckor om jag får det. Är nog inte redo för just den biten och den senaste tiden har jag börjat oroa mig för att alla hamstrar. Alla får absolut ta situationen hur allvarligt dem vill, men att hamstra på sig saker som att man skulle sitta inlåst ett helt år?

Nej det kommer man inte behöva och blir man inlåst mer än tre veckor löser man problemet där och då. Känner mest att det är onödigt att hamstra på sig extrema mängder, redan nu har jag svårt att hitta på vad man ska äta då butikerna är helt tomma. Hade vart glad om jag kunde äta ett mål varje dag om jag blev inlåst men det känns som att människor tänker att man ska lyxa till det för att man är inlåst. Jag kan inte vara den ända personen som tycker det är sjukt och att jag är mer orolig för att man inte ska kunna äta mat om man blir smittad av viruset för att människor kommer fortsätta hamstra. Fast det kommer nya leveranser hinner människor hamstra slut på allt flera gånger.

Vädret. Snälla, kan vi inte bara ta några minuter åt den vackra utsikten när man ser snö på varenda träd, solen tittar fram och man hör hur det knakar under fötterna. Wow. Tycker det är magiskt med snö och jag har väntat på detta för jag visste att våren inte skulle komma innan snön kom. Och jag förstår att det kanske är försent att snön kommer nu, men människor hade klagat på snön om den kom i januari också. Mig kvittar det, jag bor i Sverige för att frysa lite och njuta av snön. Oavsett om jag kan störa mig så mycket på slask och kyla så är det ett måste att få snö varje år. Jag älskar snö och hoppas det kommer mer som faktiskt stannar mer än ett dygn!

En text direkt ifrån mitt hjärta.

Funderat fram och tillbaka utan resultat. Börjat skriva ett inlägg men sedan raderat allt. Skulle helst vilja undvika uppmärksamhet men det är svårt. Vill inte att någon ska tycka synd om mig eller säga att allt kommer lösa sig. I know, det kommer lösa sig. Vill bara vara lika öppen här på bloggen som jag är mot mig själv med mina tankar och känslor. Jag mår inte bra, men det är okej. Jag behöver må dåligt, jag behöver bearbeta mina känslor och även tankar för att sedan släppa allt. Det är okej och jag menar verkligen det!

Vet inte hur jag ska förklara utan att det låter för flummigt. Men jag ska försöka, för det måste finnas flera personer som kan relatera till något liknande. Jag visste att detta skulle komma, men jag visste inte när känslorna skulle komma som en bomb. Direkt när jag landade hemma i min lägenhet kom allt på en sekund. Det värsta med mig är att jag alltid skakar av mig problem och tänker positivt fast jag inte borde det. Istället för att må dåligt en stund så skakar jag av allt och låssas som att inte har hänt. Min kropp säger stop och jag måste börja bearbeta. Det finns mängder av saker jag skakat av mig under två år och nu får jag ta smällen för att jag faktiskt inte stannade upp och faktiskt bearbetade det klokt.

Det är helt underbart att jag vågar erkänna att jag mår dåligt utan att spela så hård. Tar alltid andras problem före mina egna men nu är det min tur att ta mina problem innan jag tar andra problem. Det känns som ett berg bara byggs upp och nu behöver jag beta av allt som skapar berget. Det är många olika orsaker som påverkar mig just nu, både nya och gamla saker. För två år sedan avslutade jag och mitt ex vårt fyraåriga förhållande, jag valde att skaka av mig känslorna och fortsätta med utbildningen som inget har hänt. Jag bearbetade inte färdigt allt. När någon i min min närhet gick bort bearbetade jag det i stunden med min familj men direkt efter släppte jag det och jag tror inte jag var färdig när jag släppte det.

Istället för att bearbeta allt som hänt så valde jag istället att rycka på axlarna. Nu när jag kom hem till en tom lägenhet efter 2.5 år, ingen strukturerad vardag och kunde andas ut utan aktiviteter så kom känslorna som en bomb. Men återigen så känns det som att jag behöver må dåligt, är det någon som kan känna samma sak? Det är inte roligt men det är okej att må dåligt. Jag är egentligen världens känsligaste person, jag kan inte alltid må bra och det känns okej att jag nu kan få bearbeta allt i egen takt fast jag inte vet vad allt handlar om.

Detta handlar bara om att jag kan vara väldigt envis med att alltid må bra och har väldigt svårt att faktiskt erkänna att jag mår dåligt av många olika anledningar. Jag gillar inte uppmärksamhet och därför undviker jag att berätta för andra. Förstår om ni inte kommer förstå mer än 10% av inlägget för jag förstår knappt själv varför jag mår dåligt.